De runda ventilationsrörens historia började 1952 och det var ingenjörerna Erling Jensen och Leif Andresen som kom med idén att runda kanaler borde vara enkla att montera ihop och täta. Deras största problem var att det inte fanns någon maskin för denna tillverkning utan den behövde uppfinnas.
Man behövde en maskin som gjorde runda rör utav en plåtremsa och i olika dimensioner. Det tog fyra år innan de lanserade Spiromaskinen som kunde tillverka spirorör. Så 1956 innebar det att man hade en billigare och bättre tillverkning av runda rör än det traditionella sättet att bygga fyrkantiga eller rektangulära kanaler för hand. Efter hand har fler maskiner tagits fram för att tillverka runda böjar, reduktioner och övriga detaljer som passar ihop med spirorör. I Sverige var det Svenska Fläktfabriken som var först ut med att köpa spiromaskinen för tillverkning av de runda spiralrören som då fick namnet spirorör eftersom maskinen hette spiro. Det var i slutet av 50-talet som de första spirorören började säljas på marknaden.
Spirorör i Skandinavien
Den skandinaviska marknaden såg den förbättring som runda kanaler innebar. Därför så startade också svenska Bacho tillverkning och följdes några år senare av bl.a. Stifab och Lindab. 1966 tog Lindab, som då hette Lidhults Plåtindustri, beslutet att komplettera sin framgångsrika tillverkning av takavvattning med spirorör.
Med hjälp av spirorörstillverkningen hade tillverkningen av ventilationskanaler redan på 60-talet blivit industri.
Den stora svenska byggboomen under slutet av 60-talet förde inte bara med sig en aktivitet inom byggsektorn av sällan skådat slag. Byggprojekt fanns överallt och installationen gick för fullt. Dessutom förde högkonjunkturen med sig nya byggnormer och ny skärpt lagstiftning inom bl.a. ventilation. En parallell utveckling skedde i de övriga nordiska länderna och runda kanaler stod i dessa länder som den klara vinnaren gentemot de rektangulär. Runt var tätare, runt var mer lättmonterat och runt fanns i lager. Återigen hade den dåvarande dominanten på marknaden, Svenska Fläktfabriken, en ny idé som till slut skulle konkurrera bort det rektangulära sortimentet för gott.
Det började ryktas allt mer om någon sorts gummitätning som skulle göra tape, kitt och klister onödigt när det gällde att koppla ihop spirorör och dess övriga detaljer. Utvecklingen av fast monterade gummitätningar smögs in på marknaden genom att Fläktfabriken hade en egen installationsavdelning som i relativ tysthet började installera dessa nya system. Plötsligt kom allt fler krav från marknaden om gummitätning eftersom denna packning förbättrade tätheten och gjorde monteringen enklare.
Förfinade maskiner och bättre täthet på spirorören
Idag har maskinerna förfinats och spirorörens täthet är väldigt god och lämpar sig därför utmärkt som ventilationsrör. Såklart finns det fler maskintillverkare som gör det möjligt att tillverka dessa ventilationsrör och därför finns det fler ventilationstillverkare idag på marknaden. Men spiro är fortfarande den ledande aktören och maskinerna kallas idag för Tubeformer och namnet spirorör är det som fortfarande används i vardagstal på marknaden.
